Gin
Sommarens dryck: allt om gin, från enbär till London Dry.
Vad är gin?
Gin är en destillerad dryck baserad på neutral sprit, oftast av spannmål, som smaksätts med enbär under destillationen. Enligt lag måste enbäret vara den dominerande smaken. Dessutom används örter och kryddor, som korianderfrö, kvanne, torkat citron-, lime- eller apelsinskal och irisrot. Variationen av örter och kryddor blir allt större.
Inom EU måste gin innehålla minst 37,5 % alkohol, i USA 40 %. Ju mer alkohol, desto kraftigare smak. På grund av den torra smaken dricks gin sällan ren. Sloe gin, gjord på slånbär, är mindre torr.
Var görs gin?
Gin kommer inte från något särskilt område. De första ginerna kom från London, men i dag görs gin över hela världen: bland annat i Spanien, USA, Skottland, Skandinavien och även i Nederländerna.
Ginets historia
Redan på 1000-talet brände italienska munkar spritdrycker, vars sträva smak de maskerade med enbär. När digerdöden härjade i Europa under de följande århundradena användes denna föregångare till genever och gin som läkemedel. Någon större läkande verkan hade drycken knappast, men alkoholen hade en bedövande effekt.
I Nederländerna gjordes en dryck som påminde mycket om genever. Omkring 1650 ska professor Franciscus de le Boë Sylvius ha gjort en destillerad dryck med enbär, som han kallade genièvre: franska för enbär. I folkmun blev det snart genever eller jenever. Destillat med kryddor som anis, koriander och kummin var först tänkta som läkemedel, men började snart drickas för nöjes skull.
I Storbritannien utvecklades genever till en egen brittisk produkt: gin. Engelska soldater som i åttioåriga kriget stred på nederländsk sida mot spanjorerna lärde känna genever. Det modstärkande glaset före striden fick smeknamnet ”Dutch Courage”.
År 1688 erövrade Vilhelm III av Oranien den engelska tronen. Han uppmuntrade produktionen av inhemsk sprit: från och med då fick gin tillverkas utan tillstånd, medan skatten på importerad sprit höjdes kraftigt. Följden blev en enorm produktion av billig gin av dålig kvalitet, gjord av sämre råvaror och med mycket enbär och socker för att förbättra smaken.
Gin var överkomligt för alla och situationen spårade helt ur. År 1720 motsvarade produktionen en halv liter gin per londonbo, unga som gamla inräknade. Omkring 1740 var hälften av alla utskänkningsställen i London en ”gin shop”. Gin orsakade stora sociala och medicinska problem.
Omkring 1750 fick den engelska regeringen missbruket under kontroll med Sale of Spirits Act, även kallad Gin Act. Bara stora destillerier fick fortfarande tillstånd, vilket gynnade kvaliteten. Med uppfinningen av Coffey still (även kallad column still eller patent still) kunde man senare göra renare destillat. Så uppstod den torra, osötade stil som vi i dag känner som London Dry Gin. Den sockersöta Old Tom-ginen, där sockret framför allt skulle dölja spannmålsdestillatets sträva smak, hamnade i bakgrunden. Gin växte från en folklig dryck till en respektabel dryck för medelklassen.
I slutet av 1800-talet trängde gin undan genever över hela världen, framför allt eftersom amerikanerna, de första riktiga cocktaildrickarna, föredrog gin. Gin är lätt att blanda och var fram till vodkans intåg den viktigaste basen för cocktails. När vodka blev populärare under 1900-talet minskade användningen av gin. Från 1980-talet vann gin sakta mark igen, och sedan 2000 är gin enormt populärt och utbudet större än någonsin.
Typer av gin
Det finns fyra kända typer av gin:
London Dry eller Plymouth Dry Gin
Trots namnet behöver denna gin inte komma från London: namnet säger något om tillverkningssättet. Alla ingredienser följer med samtidigt i en enda destillation, på det ursprungliga sättet. Därefter tillsätts bara vatten.
Distilled Gin
Distilled gin genomgår samma process, men efter destillationen tillsätts ytterligare ingredienser. Många av de ursprungliga premiumginerna är gjorda så: omdestillerade med till exempel apelsin, lime eller kryddor, eller infunderade med till exempel rosenblad eller gurka.
Compound Gin
För compound gin står det bara på etiketten att det är gin. Till dessa giner har smaker eller extrakt tillsatts utan att de har destillerats med. Denna produktion är billigare; compound gin används ofta som egna märken hos stormarknader och spritbutiker.
Old Tom Gin
En sötare stil som tack vare ginets och gincocktailarnas comeback görs allt oftare igen. Old Tom är mycket sötare än klassisk gin och därför särskilt lämpad för cocktails.
Dessutom används termen Ultra Premium Gin för gin som har destillerats flera gånger och därför är extra ren.
Infundera gin
Genom att infundera gin uppstår nya smaker och strukturer. Vid en infusion låter du smakämnen dra in i en vätska; det mest kända exemplet är te i hett vatten. Det går också med gin: under infusionen tillförs smakämnen till destillatet.
Möjligheterna är oändliga. Ofta används örter och kryddor för att skapa en viss smak. När doftmolekyler kommer i kontakt med andra ingredienser, luft och värme uppstår en rad kemiska reaktioner. De ursprungliga doftämnena omvandlas till andra ämnen, och så blir infusionens smak allt mer komplex.
Skillnaden mellan gin och genever
Det gin och genever har gemensamt är enbäret; skillnaden ligger i alkoholen. Gin görs av neutral sprit, som precis som vodka destilleras till 96 %. Genever innehåller dessutom maltvin, med en kraftig spannmålssmak som påminner om whisky som ännu inte har lagrats.
Därför har genever en egensinnigare karaktär och är mindre lämpad att blanda. Genever dricks oftast ren, i rumstemperatur eller kyld. Gin får sin specifika smak av de många örterna under destillationen och är tvärtom mycket lämpad att blanda. Skillnaden är alltså tydlig, både i smak och i användning.
Gin Tasting Collection
Har du blivit inspirerad och vill du prova den godaste ginen? Beställ då en Gin Tasting Collection, prova dem alla och upptäck vilken gin du tycker är godast!